Sedan 2011 har Peter Sisseck strävat efter saftighet och finess i sina viner snarare än det våldsamma och imposanta, och det innebär att vinerna börjar öppna upp sig lite tidigare än tidigare och att frukten förmodligen kommer att hålla sig fräsch ännu längre. Vi vågar påstå att Peter Sisseck återigen är i toppform i årgång 2016. Om denna Flor de Pingus säger han: “Något mer alkohol och färg än Pingus. 30% nya fat ger ett vackert lyft och en nästan sexig karaktär. 100% Tempranillo.” Vi noterar alltså att Flor de Pingus nu kommer med mer alkohol än Pingus, och att Flor nu används för att slipa kanterna på de nya faten så att de inte stör för mycket när Pingus själv ska förmedla sin terroir och mineralitet. En filosofi som också praktiseras på Fleur de Petrus i Pomerol. Flor de Pingus görs nu som tidigare av frukt från delvis arrenderade vingårdar nära de två skiften som ger upphov till själva Pingus. Vinstockarna är bara yngre, men med 40-60 år gamla plantor är de fortfarande mogna vinstockar vars rötter tränger djupt ner i underjorden och bidrar med stor mineralitet till vinet. Peter Sisseck experimenterar med en andel hela klasar bland de lätt krossade druvorna som jäser till vin på 2.000 liters ekfat och lämnar det mesta åt naturen. Vinet lagras i 14 månader på en blandning av nya franska fat och franska fat som använts för Pingus och buteljeras sedan i juni 2018 utan föregående klarning eller filtrering. Flor de Pingus är på många sätt en spegelbild av Pingus, och skillnaderna i kvalitet och stil är mycket mindre än vad prisskillnaden indikerar. Särskilt under de första åren efter lanseringen, som redan 2008 fick Robert Parkers dåvarande man i Spanien Jay Miller att dra slutsatsen att “I tävlingen mellan pris och kvalitet kan detta vara Spaniens finaste vin”. 2014 års vin var utmärkt och har av flera kritiker betecknats som ett vin som Peter knappast skulle kunna trumfa. Redan 2015 slog den förutsägelsen in och här i den varma och frodiga årgången 2016 lyckas han återigen tillföra en fräschör till vinet som helt enkelt är enastående. Peter Sisseck fortsätter sin resa mot ett superkoncentrerat uttryck, och det är vackert att han lyckas använda en ökad skördeavkastning som ett instrument i sin strävan efter ultimat balans!
